Jag vet inte hur ditt 2010 har varit men mitt har varit helt underbart. Började stadigt den första i första med att jag vaknade av tanken att "jag måste festa" till detta hör att jag inte kom ihåg att jag somnat och trodde fortfarande att nyårsfesten var i full gång....jag hade FEL. Några snabba tankar poppade upp, som en liten survival bainstorming...vad är klockan? Aj mitt huvud...jag mår illa..mår jag illa? -Japp mår illa...måste jag spy? Nej (snabb genomgång av kroppen) men jag måste kissa...Vem är det som sover bredvid mig? (tanken slog mig eftersom det var så jävla tight i min 90s säng att jag inte kunde ta mig upp för att kissa....Ahh det är Choel (min trogne vän) Några smidiga skutt ner från överslafen utan att putta ner Choel från sängen, smidigheten 2010 is feeling good tänkte jag. Inser att festen är över för att klockan är kvart i tio...he he he. Men fasen va kul det var och jag tycker inte att det är fel att min kropp tvingar mig att sluta/somna när jag har som roligast...nej nej, man ska ju sluta när man är på topp ändå.
Japp och sedan dess har det bara blivit bättre och bättre. Jag tandtrådar varje dag, tränar väldigt många dagar i veckan, äter mycket sallad (och har insett att jag är barnsligt förtjust i ruccola), ok jag dricker fortfarande men...ok jag har inget men. Har även kommit över min dödsskräck för skidåkning då jag fick privata skidlektioner av Choel i julklapp/födelsedagspresent. Har den senaste veckan insett jag jag måste förklara mer ingående för det är inte så att Choel (en mycket kapabel skidåkare) som har gett mig privatlektioner utan att en viss Patrick Murphy skidlärare i Järvsöbacken. Alla mina polare bara oooohhh, var han snygg? Och visst var han det och hade jag varit 40 år äldre hade hans fru fått passa sig...det kan jag säga. Nää då, men jag kan åka skidor nu utan att tro att jag kommer dö och det känns som Ayers rock lyfts från mina axlar.
Ses i backen
