Jag har inte tillräckligt mer varken fingrar eller tår för att räkna hur många gånger jag har sagt att jag ska sluta med män (ofta i samma veva som jag ska sluta dricka, nervöst skrattande he he he).
En kall väldigt snöig vinterdag (ok det var natt) i december vandrade jag hem med en man och vi hade en jättetrevlig natt. Vi pratade, åt lussebullar, pratade mer och sen "aja" du ser vart jag ska komma. Dagen efter hade vi lite kontakt och jag som annars är lite sen i starten började kände att det här kan bli riktigt bra. Han bootie-callade mig på lördagen och frågade om han kunde komma förbi, "Jej!" och här mina vänner kommer mitt fall... jag vill skylla på att jag hade en lånad Nokiamobil som jag inte kunde göra smiles på men sanningen var att jag ville vara lite svårflörtad som en reaktion på mina tidigare stalkertendenser det året. Det gick INTE hem och trots att jag bytt lakan, duschat och städat lite cyklade han hem till sig istället.
Vi hade lite kontakt under julen då han inte var i stan och sen i januari gjorde han nån tjej på smällen och nu lever de lyckliga i all sina dagar. Jag var för AV så att säga.
Några månader senare träffade jag världens snyggaste på dansgolvet och vi hade lite kul i hans sovrum vid några tillfällen. En dag tittar han mig djupt i ögonen och frågar "Varför fortsätter du att träffa mig?" och jag full och lite dum eftersom jag gillar den här killen (hjärnkapacitet ner på 10% när jag gillar nån för att säga "jag är INTE för smart för dig") kontrar med en "Varför träffar du mig?" varpå han säger för att jag är svår och intressant. Vi kan bara säga att det inte höll i sig och det slutade med att jag var för PÅ.
Jag har träffat killar som bara vill ha sex, många killar som bara vill ha sex och sen har vi killen som ville att jag skulle träffa hans mamma på första daten, killen som INTE har tid, killen som har för mycket tid, musikern, konstnären, alkoholisten, killen som har tjej men "tittar på menyn utan att beställa" som han säger, han som tycker att jag är för på, för av och sen den senaste och min favorit...han som INTE vill ha sex med mig. Han som hörde av sig VARJE dag i en vecka och avslutade vår dubbeldate med en "jag vill inte ha nåt seriöst och jag vill inte ha nåt oseriöst" VAD VILL DU DÅ? Varför hör du av dig? Han vill varken ha ELLER äta kakan och då känner jag så här. Vad är det för fel på kakan?! Och han kanske borde släppa kakan och låta kakan bli äten av någon annan?
Vi har dom som hör av sig när dom INTE är intresserade, dom som hör av sig när dom ÄR intresserade, dom som är intresserade men inte hör av sig och sen dom som inte är intresserade och inte hör av sig....Hur f*n ska man veta?
När jag väl skrapat ihop värdigheten från golvet och insett att jag är en stark självständig kvinna som förtjänar bättre. Då kommer han...alltid, han som ÄR bättre. Mannen i mitt liv... mannen i mitt liv i 10 minuter. Det som följer är dagar av "Vad gjorde kakan för fel" och behovet att prata OM honom är konstant.
Men nu sitter jag här i soffan och tänker tillbaka på gårdagen som var fylld med goda vänner, kräftor och musik och jag säger bara så här...inga mer män för mig, jag har vänner och EN person som följer min blogg.
Vänta ska du se... plötsligt står han bara där
SvaraRaderaMR RIGHT. Då kommer du att veta det.
Leta inte. När det är meningen så kommer ni att mötas.
Kram Anna