Nu är det jul igen...

Det har varit ett par tunga två veckor, då jag har varit sjuk. Jag hatar att vara sjuk men det jag hatar mer är att vara HEMMA sjuk! Första veckan gick jag utanför hemmet tre gånger. Men nu ska vi blicka framåt och vara pepp inför jul.

Detta kommer ganska naturligt för mig då min mamma är lite av julen själv. Jag är uppväxt med julpyssel, julmusik, paketkalender, julgodis, julmat, julgardiner, julstjärnor, julgranar (pluralis), juldukar men framför allt en magisk känsla. När jag var liten började julen i tid och det var en fantastisk väntan till den stora dagen som av någon anledning, trots skyhöga förväntningar, gjorde en besviken. En stor del av julen (som mycket av min uppväxt) bestod av bak. Det berättas fortfarande om när jag var liten och klättrade upp på diskbänken och hann få i mig hälften av dubbelsats-mormors-pepparkaksrecept-pepparkaksdeg. Jag kommer ihåg det som att vi bakade pepparkakor i evigheter. Nu när jag själv bakat mormors pepparkakor (enkel sats) tycker jag fortfarande att det tar en evighet. OMG! Hur mycket pepparkakor gjorde vi egentligen? Och åt vi allt?



I år går jag lite i min pappas spår och chillar med julen. Det blir inga pepparkakor från grunden. I år blir det bara lakritskola och så testar jag mig på de latas julgodis...bräck. Div. smält choklad med lite mandel, hasselnötter och småbitar av Rollo på. Jag tänkte så här: Mörk choklad, mmmm, nötter fungera fint med mörk choklad men sen vill jag ha nåt mer....kola. Ska jag göra kola? När, jag hacka Rollo. Jag är helt enkelt småbarnsförälder to my core. Kan varmt rekommendera detta, tog mig max 10 minuter. Smälte chokladen i micron och allt....temperera choklad, vad är det liksom? Bredde ut chokladen på ett bakplåtspapper, fördelade nötter och rollo lite fint och vips in i kylskåpet. Låt stela, bryt och lägg i fin burk för bästa Ernst-effekt.






Nu tillbaka till det här med julkänsla. När jag var liten och vaknade på julaftonsmorgon förväntansfull som alla barn och tassade ner för trappan möttes jag alltid av en magiskt doftande julgran. Och det här var inte vilken julgran som helst, den här julgranen var klädd av tomten mitt i natten när vi sov.

Hur mysigt var inte det?!
Det var grymt, så nu ska mina  barn få vakna till samma magiska julgran när de växer upp. Jag och min syster har pratat mycket om det här, hur mamma hittade på att det var tomten som klädde granen för att hon skulle få klä granen själv. Det var inga smältkarameller i vår gran om man säger så. Men hur det än var så var det magiskt...tills vi var stora nog att hjälpa mamma klä granen mitt i natten  när vår lillebror sov (han är sladdis). Så det planerar jag för mina barn och jag hoppas att fler hänger på och gör detta till den fantastiska jultradition det borde vara. Min son är redan pepp och vill att tomten ska klä den NU!

Nu måste jag gå, min lakritskola är 114 grader och snart klar.

Bjällerklang!